I vår del av världen firas det med blommor, choklad och manifestationer inför en trogen om än gles publikskara. I en annan del av världen innebär samma dag en överhängande risk att bli sönderslagen och till och med fängslad.

Här engagerar vi oss i frågan att fira eller inte fira och huruvida gratulationer denna dag är sexistiskt och förminskande eller bara ett trevligt bemötande. Där planerar och genomför våra systrar lagbrytande aktioner med livet som insats. Sjunger sånger med slöjan nerdragen till axlarna och håret fritt på tunnelbanan. Olika förutsättningar, men samma kamp i den globala rörelse som är feminismen. Kvinnors kläder har alltid använts som ett verktyg för att kontrollera kvinnors kroppar. I sekler har vi gjort uppror mot plagg som förbjudits eller tvingats på oss, såväl hijabs som bh:ar.

För 11 år sedan, den 8:e mars gick kvinnor ut på gator å torg i Iran. Dom misshandlades och fängslades.

För 10 dagar sedan gick kvinnor, feminister och aktivister åter ut på gator och torg i Iran. Dom misshandlades och fängslades.

För  4 dagar sen gick en brasiliansk feministisk aktivist hem från ett möte. Hon mördades med flera skott i huvudet.

Dessa är inte enstaka isolerade händelser. Våldet  mot kvinnor är en global angelägenhet, en pandemi, där feminister dagligen leder kampen för kvinnors mänskliga rättigheter och lika värde. I olika delar av världen höjer vi våra röster, organiserar oss och ställer krav trots våld och massivt motstånd.

Vi som kallar oss feminister och aktivister här, där våra handlingar och ord per definition inte utsätter oss i direkt livsfara bär ett ansvar att synliggöra våldet som våra systrar och bröder utsätts för dagligen på andra platser . Vi behöver skapa rum där fler röster kan höras, om och om igen. Här i Sverige kan vi som en demokratisk stat, genom diplomatiska verktyg och åtgärder tala för att Vida Movahed och Narges Hosseini ska bli frisläppta och få återförenas med sina familjer. Här i Sverige kan vi som människor och individer sprida kunskap om och skapa opinion för deras sak i hemlandet. Det är inga orimliga krav våra systrar i Iran sjunger om på tunnelbanan; det handlar om kvinnors arbetslöshet och fattigdom, om våldet mot kvinnor både i hemmet och på gatorna och det handlar om rätten till sin egen kropp; att avskaffa slöjtvånget. Det enda de vill ha är allt vi har och strävar efter.

Feministiskt Initiativ stödjer den globala kamp kvinnor för över hela världen. Vår politik inom alla områden präglas av en genomgående intersektionell feministisk analys.

Kärnan i en feministisk säkerhetspolitik är att motverka orsaker till väpnade konflikter som bland annat fattigdom, förtryck, maktlöshet och ojämlikhet. Detta är mänsklig säkerhet. Feministiskt initiativ anser därför att det inte räcker med bara en omställning av den svenska säkerhetspolitiken, utan Sverige måste också arbeta aktivt för en global avveckling av vapen och krigsmaterial. För detta behövs en organisation som samordnar insatser av olika typer. Vi vill därför satsa 300 miljoner kr för att inrätta ett institut för global nedrustning och icke-spridning.

Världen behöver avkoloniseras politiskt, kulturellt och mentalt. För detta vill Fi etablera en feministiskt internationellt samarbete, där ömsesidigt och respektfullt erfarenhetsutbyte ger historisk upprättelse och kan möjliggöra en ekonomisk rättvis omfördelning av jordens resurser.

Genom att vi på alla sätt intensifierar insatser för jämlikhet ur ett intersektionellt perspektiv stödjer vi kvinnor över hela världen.

Feminism utan intersektionalitet är som demokrati utan fria val. Skenhelig.